| |
a a a a |
Abstract | Från hora till husmor? - en undersökning av kvinnlig missbrukarvård i Sverige. Håkansson,M. (2002). Från hora till husmor? En undersökning av kvinnlig missbrukarvård i Sverige/ From hussy to housewife. A study of detreatment of female addicts in Sweden./Pedagogisk uppsats (Växjö Universitet: Institutionen för pedagogik),april 2002. Syftet med studien har varit att öka förståelsen för och kunskapen om den kvinnliga missbrukande kvinnans livsvillkor under och efter institutionsvistelse. En historisk tillbakablick över svenska flickinstitutioner och den egna förförsåelsen har utgjort undersökningens utgångspunkt. Forskningsfrågorna har berört relationen mellan individ-institution-samhälle i ett genusperspektiv. Som datainsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer samt deltagande observation använts. Intervjuerna har genomförts med personal på behandlingshem för kvinnor. För att bredda studien har även intervjuer gjorts med personal inom angränsande verksamheter (en förskola och en öppenvårdsverksamhet). Resultatet av undersökningen har sammanställts i en jämförande begreppstabell och visar på både likheter och olikheter mellan verksamheterna. Samtliga verksamheter beskriver en syn på ett ojämlikt samhälle med ett könstänkande. Synen på flickan/kvinnan är att hon är osjälvständig, osedd och beroende. Inom alla verksamheter poängteras vikten av att stärka flickan/kvinnan så att hon får möjligheter till att leva ett självständigt liv med egna val. Konsekvenserna av verksamheterna blir konfliktfylld för individen. Två av verksamheterna beskriver ett glapp mellan de sociala myndigheterna och indidviden och förskoleverksamheten menar att flickorna som lämnar verksamheten ses som bråkiga. Tydligaste skillnaden mellan verksamheterna består i de olika metoderna för att stärka självkänslan. Inom förskoleverksamheten betonar man vikten av att vidga könsrollsmönstret medan kvinnoinstitutionen beskriver hur det traditionellt kvinnliga styr innehållet i verksamheten. Det uppkomna resultatet har jämförts med tidigare forskning och teori som bl.a. visar hur samhällets traditionella kvinnosyn påverkar innehållet i dagens missbrukarvård. I slutdiskussionen ifrågasätts den kvinnliga missbrukarvården utifrån det traditionella könsrollstänkandet. I min tolkning och analys utifrån intervjusvaren och jämförande forskning saknar jag det kritiska samhälleliga genusperspektivet inne på institutionerna. Detta medför, som jag ser det, att individen står ensam med konfliktfyllda relationer till både sig själv som kvinna och till det samhälle som hon ska befinna sig i efter institutionsvistelsen. |